Nanduer – En släkting till strutsen

Nanduer kommer ursprungligen från Sydamerika och är en strutsfågel och de inte heller kan flyga.

Fågelarten delas upp i två olika släkter – större och mindre nanduer. Förutom när det är parningstid lever fåglarna i grupper och de går runt tillsammans och söker föda. Sedan när det är dags att para sig kommer hanar som är dominanta skapa sig ett revir och hitta en eller flera honor för att para sig.

Fortplantningssystemet hos nanduerna är inte bara fantastiskt utan också komplicerat. Honan kan para sig med flera hanar och hennes uppgift är att lägga ägg. Det kan bli upp till 70 ägg i ett och samma bo. Hanen har gjort ett bo i en grop som honan lägger äggen. Nanduhanen har flera uppgifter i fortplaningen, förutom att han parar sig med flera honor, mellan två till tolv stycken och ruvar på äggen, samt föder upp ungarna, kan han också antingen göra en av dessa uppgifter eller hjälper andra hanar att ruva och tar hand om deras ungar. Det finns till och med vissa hanar som struntar i att göra något av alternativen helt och hållet.

Nanduhanen sköter om ungarna

Nanduhanen sköter om ungarna

Hanen tar sin uppgift på fullaste allvar och ligger i boet för att ruva hela tiden. När honan ska värpa ytterligare fler ägg, flyttar inte hanen sig, utan hon får värpa ägget utanför boet. Därefter rullar nanduhanen ner ägget ner i boet. Så småningom kläcks äggen, efter cirka 35 dagar och då tar hanen ensam hand om ungarna för att mata dem. Från början äter ungarna enbart insekter, men är allätare när de blir större. Då kan det stå bland annat ödlor, insekter, rötter, frön, frukter och gräs på menyn. Dagarna går mest åt att gå med huvudet mot marken för att leta föda.

Nanduer kan inte flyga

Precis som de vanliga strutsarna kan inte heller nanduerna flyga. Bland annat använder hanarna vingarna till att först och främst vifta med dem för att imponera honorna under parningstiden. När det väl är dags att ruva äggen använder hanen sina vingar till att skydda äggen och ungarna från rovlystna djur som vill ha sig ett skrovmål. Annars har naduerna inte någon nytta av sina vingar.

Nanduer en hotat art

Det går än så länge hitta nanduer utspridda runt om i Sydamerika. Ändå minskar antalet av fåglar, vilket beror på ett flertal olika saker. Dels förstörs deras områden som de lever på av människan då marken skövlas. Dessutom jagas fåglarna både för deras kötts skull och även för deras skinn. Det finns nämligen en stor efterfrågan på skinnet från nanduer, under 1980-talet exporterades det över 50 000 skinn från nanduer från Sydamerika.

Att människan skapar jordbruksmark och låter deras boskap beta, vilket innebär ett stort hot mot nanduerna. Detta eftersom fåglarna också betar gräs och blir konkurrenter till människornas boskap. Deras betesmarken försvinner mer och mer, samtidigt som deras område splittras av människorna och kreaturen som sprider ut sig. Dessutom är nanduhanarna väldigt aggressiva när de ruvar ägg och vaktar ungarna. Det betyder att människorna förföljer fåglarna och vill få bort de jobbiga nanduerna från sina marker.