Mer om strutsen

Strutsen är ett djur med många aspekter och är bevis på att naturen är fantastisk, och strutsen är en fantastisk del av den. Här följer fakta om strutsen som vi ännu inte har lärt oss, och som också kan förvåna. Strutsar är ett djur som klarar sig både i värme och kyla, och de lever helst i miljöer som håller mellan 30 grader och -30 grader. Detta är är anledningen till att strutsuppfödning fungerar så bra i det svenska klimatet. Strutsen behöver inte dricka vatten, den kan skapa sin egen vätska inifrån och fylla på med vatten från de växter den får i sig. Strutsen har heller inga svettkörtlar, så för att kyla ner sig själva under varma dagar står strutsen i vinden, rör sina vingar fram och tillbaka, och kyler ner sina fjäderlösa ben och sidor.

Inga stämband

strutsen
strutsen

Strutsen har inga stämband och kan därför inte sjunga som andra fåglar, men den har andra läten den kan dela med sig av. En hona fräser lågt då hon är exalterad, medan hanarna kan, under parningsperioden med sin svullna nacke, grymta, nästan som ett lejon, som kan höras 2 kilometer bort. När en hane och en hona med kycklingar möter en annan hona och hane med kycklingar slåss föräldrarna om rätten till ungarna. Vinnarna blir därmed föräldrar till förlorarnas kycklingar. Detta kan pågå länge och ett framgångsrikt par kan samla på sig en hel massa ungar. Den största gruppen med kycklingar som hittats har haft 300 ungar med sig. Strutsens hornhinna är väldigt lik människans och kan också ersätta vår hornhinna vid skada. Strutsens långa ögonfransar hjälper till att hålla sand borta från ögat och de undre ögonlocket stängs så väl som det övre.

Inga stämband

Ägg

Äggkläckningsmaskiner och läran om konstgjord ruvning startade på 1860 talet då pionjären Arthur Wingfield Douglass började experimentera med lådor för att effektivt kunna ruva fler ägg. Han lade ägg i trälådor, med en vattentank, en termostat och en fotogenlampa. Detta lade grunden till tekniken som har lett till dagens äggkläckningsmaskiner. Konstgjord ruvning kan dubbla, och till och med tredubbla, antalet ägg en struts normalt sett lägger. En strutshönas första ägg kallas för testägget och är mycket mindre än de andra äggen. Detta ägg blir inte befruktat och istället knäcker honan ägget med sin bröstkorg för att äta innehållet som är rikt på kalcium.

Värdefull export

Strutsens fjädrar var under sent 1850 tal räknade som den fjärde mest värdefulla exporten från Afrika, på plats ett, två och tre var guld, bomull och diamanter. Strutsen har fem typer av fjädrar; stjärtfjädrar, korta kroppsfjädrar, långa kroppsfjädrar, flossplym och vingplym. Anledningen till hanen och honans olika färger är att de ruvar under olika tider på dygnet. Honan är gråbrun vilken är perfekt för att ruva under dagen, medan hanen är svart vilket kamouflerar honom under nattens timmar. Det vita på en strutsfjäder bär också på ett helt unikt mönster, precis som ett fingeravtryck. När en struts har ”skördats” på sina fjädrar väger de samlade fjädrarna runt 2 kilogram.